Sitter och filosoferar lite, vilket man ska göra men en flaska rött i magen. Den 29/9 ska jag på bröllop och detta ser jag verkligen fram emot. Tidigare har de bröllop man varit på inte varit någon man känner speciellt bra. Morsans gamla vän eller liknande. Denna gången är det dock Kongo (Johan) och hans Linda som lovar varandra trohet och byter ringar och kysser varandra inför en massa folk.
Jag och Kongan gick på gymnasiet samtidigt och bodde på internatet tillsammans vilket gör oss nästan som bröder även om kontakten efter studenten har varit sjuk dålig (Jag är katastrofalt dålig på att höra av mig generellet dock) .
Hur som helst. Jag ser fram emot detta. En bonus blir att träffa alla de man bodde ihop med under 3 händelserika år vilket jag har sett fram emot länge, även om jag ännu inte är lastgammal.
Dessutom är just bröllop en liten akilleshäl för mig. Min närmaste kusin och blodsbroder gifte sig för nästan exakt ett år sedan och jag valde att inte vara med. Mitt jobb hade en stor personalresa till Köpenhamn och karriärist som jag är valde jag jobbet före familjen. Resan i sig var oerhört rolig och jag fick de kontakter som jag hoppats på innan, men mitt svek för kusinen kommer alltid att vara kvar.
Givetvis förstod han vad jag gjorde, men både jag och hela min släkt visste hur besviken han blev. Familjen är helig för mig och jag hoppas jag aldrig behöver svika mitt eget blod igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar